Moderaterna i Årstad valde ny styrelse på sitt årsmöte.
Rie Boulund, ordförande
Per Stenström, vice ordförande
Gerd Stenström, ledamot
Karl Gustav Jahn, ledamot
Hiltrud Wiengren, ledamot
Moderaterna i Årstad valde ny styrelse på sitt årsmöte.
Rie Boulund, ordförande
Per Stenström, vice ordförande
Gerd Stenström, ledamot
Karl Gustav Jahn, ledamot
Hiltrud Wiengren, ledamot
Moderata Ungdomsförbundet i Halland valde ny distriktsstyrelse på sin distriktsstämma.
Carl Ekvall, ordförande
Sten Candell, 1 vice ordförande
Leo Rand, 2 vice ordförande
Mollie Bergman, ledamot & MSU-ansvarig
Filip Berndtsson, ledamot
Fredrika Albertsson, ledamot
Moderaterna möblerar om i laget i samband med att Beatrice Ask lämnar riksdagen och blir landshövding. Riksdagsmannen Lars Püss (M) lyfts i samband med detta upp till vice gruppledare för moderaterna i utbildningsutskottet.
”Det här kommer bli en spännande utmaning”, säger Lars Püss (M).
”Alla har en åsikt om skolan och det engagera väldigt många, på samma gång finns det uppenbara brister som vi måste komma till rätta med”, fortsätter han.
Moderaterna tycker den viktigaste utbildningsfrågan är ökade kunskaper. En bra och gedigen utbildning är den bästa starten man kan få i livet. Med ökat kunskapsfokus står man både bättre rustad för arbetslivet men också för vidare studier. Moderaterna vill därför införa mer undervisningstid för alla barn i grundskolan, och att mer tid ska läggas på viktiga baskunskaper som matematik och svenska.
”Vi måste också komma till rätta med att så många arbetsgivare i Halland har svårt att hitta personal med rätt kompetens”, säger Lars Püss (M).
Regeringens energipolitik är ett haveri. 2019 tvingas svenska industrier avbryta investeringar i nya anläggningar för att elen inte räcker till. Arbetstillfällen går om intet, välstånd uteblir och klimatomställningen försvåras. Framtiden ser ännu mörkare ut. Regeringens huvudlösa förtidspensionering av kärnkraften ställer saken på sin spets. Kommer svenska medborgare och företag kunna vara säkra på att det finns el i uttaget även en vindstilla dag i november när solen inte lyser?
40 procent av Sveriges energi alstras av kärnkraften. Vid årsskiftet stängs en av reaktorerna på Ringhals och året därpå förtidspensioneras ytterligare en. Det handlar om kapitalförstöring i mångmiljardklassen som regeringen inte lyft ett finger för att förhindra. Tvärtom har man aktivt drivit på för en förtida avveckling av hela den svenska kärnkraften. Detta gör man i strid mot FN:s klimatpanel, som säger att kärnkraften behöver byggas ut mellan 91 och 190 procent för att klara klimatmålen. Regeringen agerar också tvärtemot majoriteten av svenskarnas vilja. 43 procent vill bygga ut kärnkraften och 35 procent vill behålla dagens reaktorer. Bara 11 procent vill avveckla kärnkraften. Regeringen går i otakt med verkligheten.
Det behövs en ny giv i svensk energipolitik. Den måste börja handla om att på riktigt framtidssäkra energisystemet och göra det med reformer som bygger på fakta. Sveriges viktigaste bidrag i kampen mot klimatförändringarna skulle vara att bygga ut den CO2-fria energin här hemma och exportera mer till kontinenten där kol och gas fortfarande dominerar. Då behöver ett antal steg tas här och nu:
Läget för svensk energiförsörjning visar med all önskvärd tydlighet hur illa det kan gå när man låter fyraprocentspartiet MP styra energipolitiken. Svenska jobb sätts på spel och klimatomställningen försvåras. Mot detta är Moderaterna i glasklar opposition. Om inte regeringen ändrar inställning till kärnkraften måste Moderaterna lämna energiöverenskommelsen. Vi kan inte stå bakom en uppgörelse som riskerar framtiden för svensk kärnkraft.
Jörgen Warborn (M)
EU-parlamentariker från Varberg
Ann-Charlotte Stenkil (M)
Kommunstyrelsens ordförande i Varberg
Mikaela Waltersson (M)
Regionstyrelsens ordförande i Halland
Ulrika Jörgensen (M)
Riksdagsledamot från Halland
Debattartikeln publicerades på Aftonbladet den 29 november 2019.
Statliga myndigheter och generaldirektörer ska ägna sig åt myndighetsutövning, inte politisk opinionsbildning. Detsamma ska gälla för statens olika bolag och deras vd. När myndigheter och statliga bolag ägnar sig åt opinionsbildning har vi ett demokratiproblem.
Under många år har det funnits en diskussion där alltifrån statsvetare, debattörer och politiker har framfört problemen med att myndigheter och statliga bolag förvandlats från utförare av politik och riktlinjer, till att bli organisationer som genom medier, kampanjer och opinionsbildning försöker påverka samhällsutvecklingen.
Lars Püss
Riksdagsledamot (M)
Helena Antoni
Riksdagsledamot (M)
Ulrika Jörgensen
Riksdagsledamot (M)
De sjuttiotal ungdomar som riskerar att stå utan bostad om de inte löser en på egen hand inom Halmstads kommun, står inför en omöjlig uppgift. Det menar halländske riksdagsledamoten Lars Püss (M) som nu kräver svar från regeringen.
Vad är en rimlig lösning menar du?
– Det rimliga är att de får bo kvar på boendet. Vi måste ge dem en ärlig chans att klara av att bli godkända i skolan, har de då ingenstans att bo så är det dömt att misslyckas, säger Lars Püss (M).
Halland är ett av två län i landet som inte beräknas gå med underskott inom hälso- och sjukvårdsområdet. Mikaela Waltersson (M), regionsstyrelsens ordförande, menar att den stabila ekonomin beror att man jobbat hårt med kvalité och rimliga budgetar.
18 av 20 regioner ser ut att inte klara av att hålla vårdbudgeten, detta enligt uppgifter från SKL som Sveriges Radio Ekot har tagit del av. Jönköping och Halland är dock undantag.
– När man fokuserar på kvalitet följer också ekonomin med i det. Vi har jobbat målmedvetet och att verksamheten vet att det finns en budget som man har alla förutsättningar att klara, säger Mikaela Waltersson (M).
Hon menar att Halland ofta ligger högt i kvalitetsmätningar och att det smittar av sig till personalen som får positiv energi att göra ett bra jobb.
Ytlig populism snarare än resultatinriktad miljöpolitik verka ligga till bakom regeringens förslag om straffskatt på plastpåsar.
I Sverige är vi duktiga på att ta hand om vårt avfall. Vi lägger det inte på hög, vi gräver inte ner det och vi låter det inte flyta ut i haven. Istället förbränns det och blir fjärrvärme som går ut till våra hushåll. Från början till slut är vi ”bäst i klassen” och andra länder ser upp till vår avfallshantering. Ändå blir det nu dags för regeringens nya miljöräddare – ”skatt på plastbärkassar”. En plastpåse på ICA kommer kosta dig 7 kronor. Men vad gör väl det, det är ju för miljöns skull, eller?
När det kommer till vilken kasse du väljer i butiken så spelar det egentligen ingen roll, alls. Förvånad? Trodde du att du gjorde en insats för miljön genom att ta med dig dina egna kassar hemifrån? Tyvärr inte. Många studier senare, bland annat från Danska miljöstyrelsen, vet vi att det egentligen inte gör någon skillnad för miljön vilken påse du väljer. Det som faktiskt spelar roll är vad du gör med påsen när du fått hem varorna. En ekologisk bomullspåse måste användas hela 20’000 gånger innan den blir mer miljövänlig än en plastpåse, en papperskasse måste användas 43 gånger. Plastpåsen har dock fått ett dåligt rykte eftersom den inte bryts ner och därför orsakar skada för djurlivet om den dumpas i skogen eller havet, så låt bli att slänga den i naturen.
Helena Antoni
Riksdagsledamot (M)
Något historien lärt oss är att stagnerande tillväxt är dåligt både för människor och miljö.
Sveriges viktigaste bidrag i klimatkampen gjorde vi redan på 70-talet. Då bestämde vi oss för att på kort tid bygga ut kärnkraften. Utan den hade vi fortfarande eldat kol i Sverige. Lyckligtvis fanns det kloka politiker och framsynta företagsledare som såg till att resultatet blev ett annat. Idag är Sverige nästan ensamt i världen med en CO2-fri elproduktion.
Den här bilden är svår att känna igen när man lyssnar på klimatdebatten idag. Där framställs ofta Sverige i allmänhet, och svenska företag i synnerhet, som riktiga klimatbovar. Men hur ser det ut egentligen? Faktum är att näringslivet i Sverige ligger i världens absoluta framkant när det gäller att kombinera tillväxt och klimatansvar. Sedan 70-talet har Sverige halverat sina koldioxidutsläpp samtidigt som vi blivit två miljoner fler och mer än fördubblat vårt BNP. Minskningen av Sveriges klimatavtryck hade aldrig varit möjlig utan tillväxt eller utan innovativa företag.
Jörgen Warborn
Europaparlamentariker (M)